En resa mot det låga

Försöket att hälsa på äldsta dotter snöade inne…

En resa i vitt moln
Så blev det äntligen dags – Att åka upp till äldsta dottern för att hälsa på.

Vi hade hört att det skulle snöa, men det brukar bara vara att anpassa hastigheten mot väglaget. I normala fall tar det 5½ timme att åka de dryga 60 milen, men denna gång var det riktigt vinterväglag. Självklart förstod vi att det skulle ta lite längre tid…

Runt 06.30 rullade vi så iväg norrut på E4-an. På radion hörde vi talas om en olycka i Enånger där olyckan skett fredag lunch, och där trafiken inte släpptes på helt förrän tidigt lördagsmorgon. Fordon hade fått stå i kö upp till 10-12 timmar i väntan på att komma förbi. Därefter blev det tydligen milslånga köer, men ingen fara för oss eftersom det säkert släppt tills vi kom dit.

Vi ringde upp till dottern och förklarade att det troligtvis skulle ta lite tid att komma upp. Hon stod i tvätten och önskade oss säker resa…

Uppe vid Gävle började det snöa, ömsom lite lätt och ömsom ymningt. När vi låg bakom bilar, och framför allt lastbilar, såg vi nästan ingenting. Ju längre norrut vi kom, ju mer täcktes fordonsändarna med snö så att bakljus sakta men säkert försvann.

Första stoppet
Under uppresan klev ofta trafikövervakningen in i sändningen och meddelade att det var mycket svåra omständigheter längs med E4-an norrut. När vi så nådde förbi Söderhamn, strax efter 11.00,  såg vi stillastående bilar och hamnade som bil nummer 5-6 i kön. Avståndet fram till de första bilarna var några hundra meter så det var lite svårt att se vad som hänt.

Efter ett tag hörde vi på radion att en olycka mellan en lastbil samt en personbil skett norr om Söderhamn. Personskador i personbilen och alla trafikanter skulle hålla åt sidan för ambulanspersonal som skulle komma både söder som norr ifrån. Vi fick ringa upp till dottern och förklara att vi skulle bli ytterligare försenade.

Vi kunde läsa tidningen och koppla av en stund innan vi, dryga timmen senare, kunde fortsätta vår resa mot Örnsköldsvik, Mellansel.

Omkörning i högerkurva
Vi fortsatte uppåt och försökte hålla uppe farten så mycket vi kunde, och samtidigt behålla säkerheten. Lastbilarna åkte riktigt långsamt, men var svåra att passera eftersom vi inte såg någonting bakom dem.

Vi fick ligga en bit bakom och invänta uppförsbacke, då de sackade i fart, eller högerkurva för att lyckas komma förbi. När de låg i en högerkurva fanns det tillräckligt med plats att passera, men när de låg i vänsterkurva gled alla fordon över så det blev för trångt. Väl upp bredvid alla bilar var det lugnt med sikten.

Andra stoppet
Vi kunde rulla på men så uppe efter Hudiksvall blev det stopp igen. Denna gång var det ingen olycka utan det var lastbilarna som misslyckades med att komma upp för backarna. Det var på en sträcka med flera backar efter varandra som de inte lyckades få tillräckligt med fart.

Det var nu stopp i båda riktningar och flera bilar syntes misströsta samt vända tillbaka söderut. Även Kärleken och jag började prata om att vända tillbaka eftersom vår 5½ timmar redan hade passerat sedan länge. Skulle vi komma upp på kvällen, utan att ha ätit, skulle det bli så lite tid med dottern innan vi skulle behöva åka hemåt igen.

Dryga timmen senare var vi åter på rull, i 50-60 km/h tog vi os igenom det snötäckta landskapet tillsammans med massor av andra bilar. Vi bildade en lång kö som slingrade sig framåt i farter som styrdes av alla lastbilar.

Vändningen
Så klev trafiktjänsten in igen och meddelade att det skett en olycka strax utanför Gnarp. Klockan var nu efter 14.00 och vi såg hur vår resa skulle försenas ytterligare…

Vi ringde upp till dottern för tredje gången (vi ringde vid varje stopp) och meddelade läget. Tillsammans beslutade vi att vända och göra ett nytt försök efter jul, gjorde en rundpall och började söka oss nedåt Stockholm igen.

60 mil på 12 timmar
Det blev färre och färre bilar på vägarna, vilket gjorde att det snöade igen mer och mer. När mörkret började falla blev det svårare att se vägbanan och vid ett tillfälle utanför Gävle var allt bara vitt. Under någon kilometer fanns det inga referenser alls, och vi hade inte den blekaste vart vägen fanns. Det gick inte att se några snöspår för allt snöande, och vägen saknade staket. Det var lite läskigt ett tag, men självklart gick det bra, och vi kunde fortsätta hemåt Solna.

…och då tar kameran bort mycket av snöfallet 

Framåt kvällningen var vi så hemma i Solna igen. En dag i bilen med Kärleken är alltid trevligt, men det blev ju inte riktigt som vi hade tänkt oss. Myset med äldsta dottern får vänta till jul, och vi ser fram emot att åter få försöka komma upp under senare delen av januari.

Vår kära bil, som vi köpte ny i somras, hade helt plötsligt bytt färg – Den är nämligen egentligen svart???

Kärleken har varit duktigt sjuk under veckan, men nu börjar alla mediciner få ordning på situationen…

Ulriksdals trädgårdscafé
Minsta dottern har haft en skön tid med höstlov samt efterföljande prao-veckor. Nu är det slut så på måndag är det dags att gå till skolan igen.

Praon började med en vecka hos DKNY på NK i Stockholm City, och den veckan var helt super. Andra veckan var hon ute på Ulriksdals Trädgårdscafé vilket också var en riktigt bra vecka, om än helt annorlunda.

Nu ligger caféet lite olämpligt till, om man inte har bil, så Kärleken och jag skjutsade till och från varje dag. Hennes arbetsdag varade mellan 08.00 och ca 15.00, till skillnad på DKNY där hon bara arbetade 3-4 timmar/dag.

En vecka med iordningsställande av frukost samt lunchbufé gick fort, hon har haft riktigt roligt och gjort ett bra jobb…

Ingen ersättning – Mysersättning
Som prao får man ju ingen ersättning så när veckorna nu var slut, gick vi igår ut och åt en bit mat samt gick på bio. Det är så sällan jag har chansen att var på tu man hand med mina barn, men när stora dottern är i Ö-vik och mellandottern sov hos sin pojkvän fick vi en kväll tillsammans.

Vi tog tuben in till stan och gick till SF på Sergel för att hämta ut biljetterna till Unstoppable. Därefter gick vi och åt thai innan vi gick till godisaffären. Magen var fullptoppad, men lite dricka och choklad går alltid ned.

Bion var från 11 år vilket medför att alldeles för många små ungdomar, som inte fått lära sig hur man uppför sig, finns i biosalongen. Nu är ljudet så pass högt att det mesta av barnens sorl försvinner, men det märks ändå hela filmen igenom. Tur att vi kan släppa detta och bara njuta av filmen, men flera andra var inte lika nöjda.

Som vanligt, när det blir ett lyckligt amerikanskt slut, börjar mina tårar rinna. Konstigt, men jag gråter alltid till lyckliga slut. Detta oavsett om det är ‘Lilla huset på prärien’ eller ‘Extreme home makeover’.

Lugn lördag
Med tanke på hur Kärleken mår, gick jag själv ned till gymmet efter en ganska sen frukost. Vi vaknade strax före 08.00, men låg kvar en stund och tittade på webb-TV.

Gymmet en lördagsmorgon är en ganska ensam motionsplats, vilket är jätteskönt. Idag var det två killar där när jag kom ned, och under tiden jag tränade kom ytterligare en kille. Två av killarna, som verkade känna varandra, pratade om hur lugnt och skönt det är att komma ned på helgmornar och träna.

Idag blev det ett bra pass med inledande roddmaskin följt av 12 övningar i 2 set vardera om 10-12 repetitioner. Det tog ganska precis en timme, vilket är precis lagom tid för mig. Då hinner jag med vardagslivet…

Nu är det middag med familjen och sedan blir det ‘Så mycket bättre’ i soffan…

Med lilltjejen hemma och sjuk Kärlek testar jag min Gymstick på hemmaplan…

Dagens pass – Ben & Axlar
Dags att packa upp förpackningen och se vilka olika övningar som de planerat för ben och axlar. Jag har själv funderat lite på hur benen ska kunna få sig en duvning med gummibanden och kommit fram till att det torde krävas övningar på ett ben i taget. Om det är så de tänkt återstår att se…

Vi börjar att plocka ur de första 18 grundläggande övningarna och sätter samman ett första träningspass.

Benövningar

• Knäböj med klart mer tryck på ena benet för att åstadkomma balans och rotation
• Sträckning av benet bakåt från knästående
• Utfall utan rotation
• Utfall med motstående rotation
• Utsträckning av kroppen liggandes
• ‘God mornings’

Axelövningar

• Axelpress ståendes
• Stående rodd
• Stånglyft framåt liggandes

Träningspasset
Första träningspasset på hemmaplan, annat än bålträning, sedan jag var tonåring. På den tiden hade vi hemmabyggda stänger och vikter som vi använde. Tekniken var katastrofal, men viljan god.

45 minuter ben och axlar plus lite stretch gick ändå ganska OK. Knäböj var inte att disskutera, men olika former av utfall var bra då det påverkade rotationen i överkroppen riktigt ordentligt. ‘God mornings’ gick också bra, men det blev väldigt många repetitioner.

Nu tar vi en dusch och kryper till sängs…

Vi fångade lugnet i farten…

Sovmorgon
En lugn söndag – Det började i alla fall bra och jag kunde sova fram till strax före 08.00. När jag smet upp till Kärleken låg hon inne i bonussonens rum och tittade på någon såpa. Hon har en förkärlek till flera av veckans olika såpor, men föredrar allt som oftast att se dem på nätet.

Nu fick jag reda på att ‘Böda camping’ faktiskt hade sina ljusa stunder, och hon tyckte det var kul att se hur semestern påverkades för stackars semesterfirare. Ikväll blir det ‘Ensam mamma söker’, troligtvis direkt.

Vi tog en liten frukost och klädde på oss för en morgonpromenad. Skönt att få komma ut på morgonen och hinna träna innan dagen rinner iväg för mycket.

Sjöarna med prickar
Ett varv runt Råstasjön och Lötsjön börjar nu bli en rutin. Det kan bli några varv per vecka, eller som minst ett på helgen om arbetsveckan blir för krävande. Gymmet får allt som oftast företräde gentemot promenaden runt sjöarna eftersom jag ofta ändå går till jobbet om mornarna, en promenad om dryga 7 km.

Det var blött på marken idag och prickarna bak på byxorna växte snabbt. Inga problem att torka av när vi kom hem, men det var ändå lite konstigt eftersom jag enbart fick prickar på ena byxbenet!

Tryck
Efter promenaden åt vi frukost på riktigt innan vi gick ned till gymmet för ett tryckpass, Bröst och Triceps. Trots promenaden blev det 1.500 meter i roddmaskinen. Även om jag inte är så förtjust i roddmaskinen är det en riktigt bra uppvärmning, även om det är en ganska tråkig övning.

Jag har funnit att jag just nu tar ganska exakt 12 drag för att komma 100 meter. Detta innebär att jag kan koncentrera mig på siffran som gör det lättare att komma framåt. Genom att först räkna till 12, sedan till 24 och så till 36, så har jag förbrukat 600 meter vilket gör det enklare att bygga längder i maskinen.

Räknar jag om 4-5 gånger blir det en riktigt bra uppvärmning och dubblar jag antalet börjar det även närma sig cardioträning. Kanske läge att skaffa en till hemmet och sitta 30-40 minuter varje kväll. Det skulle nog vara riktigt bra, och överkomligt om det visas något intressant på skärmen.

En roddmaskin på gymmet kostar från 20.000 och uppåt men för hemmabruk finns det att få tag på för under 5.000, och då fungerar den. Vi får se…

Fika i Älta
Hemma igen och en dusch innan vi åkte via matbutiken för att fylla på lagret till kommande vecka. Eftersom vi skulle åka hem till en kompis i Älta för att ta en fika och plocka hem lite ved, letade vi efter en större butik på vägen. Det blev till slut i Enskededalen vi handlade innan vi åkte ut mot Älta. Maten kunde stå kvar i bilen eftersom det är kallt ute, utan att det för den delen är minusgrader.

Det var första gången vi var där ute tillsammans så Kärleken fick en husesyn innan vi dukade fram. En lugn skön stund med mycket prat om nutid och framtid. Vips hade två timmar sprungit iväg och det var dags att åka hem, för att ta emot minsta dottern.

Vi lastade in några säckar ved i skuffen och åkte hem. Det kommer bli härlig värme och doft under vinterhalvåret, med högsta mysfaktor. Kärleken som älskar ljus och brasa kommer trivas till fullo, och jag hoppas hon vill sitta ned i soffan med ett glas vin tillsammans med mig, ofta…

Nu har jag hämtat min lilla tjej, som ska praoa på Ulriksdals trädgårdskafe under veckan, och kopplar av de sista timmarna innan vi kryper ned i sängen…

Sjögång, Landgång, Kom igång…

Bara kärleken och jag
Första helgen på en månad då Kärleken och jag får vara ensamma och bara rå om varandra. Det är härligt att få ha barnen omkring, men samtidigt är det lika fantastiskt när det bara är vi.

Vi vaknade tidigt, som vanligt, med Kärleken först, som vanligt. Tillsammans åt vi frukost innan jag smet ned till frisören för en klippning. Igår kväll gick jag förbi klippet i huset och frågade om han hade tid nu på morgonen. Det hade han inte men kunde tänka sig komma tidigare, om jag verkligen garanterade att jag skulle komma. Självklart…

08.20 klev jag så in till frisören, med några muffins som tack för att han kunde klämma in mig. Kärleken och jag hade en fullspäckad dag så morgonen var enda chansen för mig.

Under klippningen redogjorde vi för tiden som gått sedan sist, och jag fick reda på att han skulle köpa en ny dator till hemmet, en bärbar. Jag kunde då erbjuda en extern mus och tangentbord, som ett litet extra tack. det är inte varje person som skulle öppna butiken så tidigt en lördagsmorgon, verkligen inte…

Älvsjö
Mässhallarna kunde erbjuda tre olika mässor denna helg och självklart skulle det komma mycket människor. Dock trodde vi inte att parkeringarna nästan skulle vara fullbelagda 20 min efter öppning, men så var det. Vi fick en parkering, långt bort och fick gå en bit innan vi kunde slinka in i värmen. Kärleken hade valt att strunta i jackan för att slippa hänga in eller bära, och hon frös duktigt på vägen till dörrarna från bilen.

Köerna var långa men det gick ganska snabbt att komma fram och inom en kvart var vi inne. Med ett litet orange-färgat armband á la Gröna Lund kunde vi springa runt inne på mässområdet, precis som vi själva önskade.

Båtar
Vi började med båtarna och smet runt bland nya glansande motor- och segelbåtar. Väljer jag båttyp är det segel som gäller för mig, definitivt. Känslan, lugnet och friden som följer med segling är svårslagen.

Motorbåtarna kom direkt så vi fick se dessa stora, otroligt dyra, flytande sommarstugor, även om vi egentligen inte var särskilt intresserade. En båt vi gick förbi drack dessutom 1,5 liter per sjömil, alltså nästa en liter diesel per kilometer. Helt orimligt…

Så kom vi ned till segelbåtarna och nu blev vi intresserade. Kärleken ville inte ta av sig stövlarna när vi skulle kliva ombord på båtarna så hon iklädde sig helt enkelt skoskydd. Dessa skoskydd gick hon sedan omkring i så hon slapp ta av sig stövlarna. Själv hade jag lättsnörade löparskor, som lärr gick att kliva i och ur…

Vi sprang upp på och in i de båtar som bäst matchade vår lilla plånbok, det vill säga i storleken 32-35 fot. Det fanns nordiska, tyska, franska och polska båtar att titta på. De nordiska ligger i en prisklass för sig och där har vi tyvärr inget att hämta, men de övriga går att få för runt miljonen, plus minus några hundra tusen.

Bland alla båtar tyckte vi båda att Hanse hade de bästa alternativen, där deras 325 samt 355 blev våra favoriter. De hade den bästa interiören, med klart flest bra lösningar.

Exteriör hos Hanse 325

Interiör hos Hanse 325

Exteriör hos Hanse 355

Interiör hos Hanse 355

Jag kan inte förstå hur vissa tillverkare kan undvika att ha utdragbara lådor i köket. Hur hade de då tänkt att man skulle förvara bestick? Ett annat stort problem är när båtarna är nedåt 32 fot – Ingen koj är två meter lång, knappt ens 190 centimeter. Jag är en normal svensk man om 191,5 i strumplästen, och behöver bli duktigt gammal innan jag hunnit sjunka ihop tillräckligt för att få plats i dessa kojer. Är alla EU-medborgare söder om norden klart under 1.90?

First 35 hade dubbla öppningar till förpiken, snyggt och ljust men det innebar att en garderob försvann. Det är inge vidare att behöva leva i mjuka väskor, som stuvas under durken hela tiden. Skönt att kunna få hänga upp lite kläder samt lägga i lådor, bara för att få det att stämma överens med det vanliga hemmalivet.

Interiör hos First 35

Nu återstår bara hur vi ska kunna skrapa ihop tillräckligt med pengar så vi kan köpa vår båt. Med ett bröllop nästa sommar blir det än svårare att spara pengar. Vi får börja smått och växa…

Mathysteri
Efter båtarna gick vi till mässhallen bredvid och gick in i gyttret av folk på matmässan. Det var människor överallt, proppfullt, med en ljudnivå som ger vem som helst tinnitus. Vi gick runt ett tag och tittade men valde ganska snabbt att gå vidare till nästa mässhall.

Hälsa och välfärd
I sista mässhallen var det hälsan som stod i fokus. Det fanns allt från smink, kroppsvård, mat & dryck till träningsredskap. Här kände vi oss mer hemma än vi gjorde bland maten, och hittade flera roliga, konstiga attraktioner.

Vi hittade Aloe Vera i dryckesflaska, och även sjögräs. De hade dessutom en lite konstisbana så man kunde prova på långfärdsskridsko.

I en av längorna hittade vi en monter där en kille och en tjej arbetade med gummiband. Jag har alltid varit lite skeptisk till gummiband eftersom de ger största utväxling där man är som svagast och tvärt om. Killen ville visa mig, övertala mig, och jag hoppade in.

När vi arbetade med balansen och fick snedbelastning med hjälp av gummibandet började det hända saker. Bålen fick ta all snedbeslastning vilket gjorde att jag blev varm direkt. Som komplement till gymmet, de dagarna jag inte hinner dit, kan jag faktiskt tänka mig använda detta.

Det fanns flera olika hårdheter att välja mellan, och jag köpte till slut ett exemplar och lovade komma tillbaka nästa år och redovisa vad jag tyckte om deras produkt, Gymstick. Definitivt har hemsidan förbättringspotential men är ändå hyffsat informativ, http://www.gymstick.se/.

Fika med barnen
På vägen hem pratade Kärleken med sin bror, som bjöd in oss på fika med MAXI-bakade bullar. Väl där lekte vi lite med barnen först, två killar på 1½ samt 6 år, samt en tjej på 9 år. Äldsta grabben och jag spelade pingis och basket. Efter ett tag ville lillkillen också vara med så vi försökte spela på tre, med omväxlande resultat.

Så blev det kaffe och bulle, härligt…

Träning
Innan vi for hem avslutade vi dagen med ett gympass. Vi hade väl inte fått i oss världens bästaa kost under dagen, men vi kämpade på så gott vi orkade. Lite roddmaskin, som jag egentligen inte tycker om men som ger så otroligt bra helkroppsträning, och sedan ett dragpass för rygg och biceps.

Skön avslutning
Dagen började lita mot sitt slut och vi likaså. En underbar dag tillsammans, men full rulle hela dagen gjorde att vi knappt orkade äta middag innan vi kände för att gå till sängs.

En kärleksfull stund tillsammans i soffan med ett glas vin kändes som en härlig avslutning på vår första dag tillsammans på över en månad. Jag älskar att vara med min Kärlek…

Tänk vad skönt vädret fortfarande kan vara i Stockholm…

Sovmorgon
Första veckodagen på evigheter som jag kunde ta sovmorgon. Det är en speciell känsla att få ligga kvar när alla andra är uppe. Ligga där och höra dem sno runt i lägenheten, och till slut klä på sig och gå ut genom dörren.

Idag hade även bonussonen sovmorgon. När jag inte kunde ligga kvar i sängen längre, utan gick in till soffan och nyhetsmorgon, hörde jag hans ringklocka gå igång, igen, igen och igen. Han behöver snooza ett gäng gånger innan han orkar dra sig upp och ta sig in i duschen, typisk tonåring…

Vi kunde laga frukost tillsammans innan vi behövde klä oss och smita iväg, åt var sitt håll. Bonussonen åkte till gymnasiet i Täby medan jag tog mig till Länsförsäkringar för att gymma med en gammal arbetskollega.

Gymmet
Det var jättekul att åter träffas för ett gympass. Tidigare tränade vi tillsammans flera gånger i veckan och fick till det riktigt bra. Vi klarade 3 x 10 chins med kroppen som vikt och pressade 115 kg i bänk, men det var då. Idag har vi båda gått tillbaka ganska ordentligt, men till sommaren är det meningen att jag ska vara tillbaka i god form för min ålder.

Nästa år passerar jag ju 45-strecket och kroppen kommer bara göra mer och mer ont ju mindre jag håller igång. Vill jag ha en skön ålderdom är det grundträning jag behöver göra nu, annars blir det en plåga…

Cach up-lunch
Efter träningen åkte vi upp några våningar och åt lunch. Nu var det några veckor sedan vi tränade och då finns det alltid en massa händelser att uppdatera. Maten är faktiskt riktigt bra, och billig, på min gamla arbetsplats men jag blir alltid alldeles för mätt. Det är buffé och numera äter jag inte så mycket mat, men när jag kommer till ‘Länsrätten’ hamnar det alltid för mycket mat på tallriken. Det fungerar lite som julbordet, det finns så mycket gott så om jag ändå försöker ta en av varje blir det proppfullt.

Promenad
Alltid lika skönt att kunna gå därifrån medan kompisen får stanna kvar och jobba. Särskilt en dag som denna, då vi hade strålande sol och över 10 plusgrader i Stockholm.

Jag gick från Gärdet genom Östermalm ned mot Stureplan och njöt av värmen. Väl nere på Stureplan vek jag in på Biblioteksgatan och tittade in på Nespresso för att fylla på förrådet av Kärlekens Lungo. Tacka vet jag en god latte, men Fortissio Lungo vi köper är också härligt god. Det var fullproppat i butiken, men jag fick mina paket och kunde kila vidare mot Centralen…

Ta emot stora älsklingen
Väl framme vid Centralen var jag nästan en timme tidig, men eftersom jag tänkt överraska min älskling var det bara att vänta. Jag satte mig ned på en bänk och tittade på människor. Det är farsinerande att titta på människor, de som är stressade, de som tar det lugnt, de som vill synas eller hålla sig i skymundan. En timme på Centralen och du hinner se tusentals människor, ingen den andre lik.

Således gick timmen fort och jag ringde sedan till henne för att önska henne välkommen tillbaka till Stockholm, eftersom jag ville veta var hon var utan att avslöja var jag var. Svaret jag fick var att hon var försenad. Hon och bussen satt fast utanför Solna ett stopp på E4:an ned mot Södertälje som hade föranlett köer förbi hela Stockholm.

Väl 30 minuter senare var hon till slut framme, och jag kunde välkomna min älskade dotter hem igen. Vi hann med att kramas och pussas, springa på toa, köpa remsa samt ta en latte innan hon satte sig på tåget mot Nynäshamn och mamma med systrar. Samtidigt gick jag och tog tåget åt andra hållet, hem till Kärleken i Solna.

Nära Kärleken
Nu har jag kommit hem till Solna och Kärleken. Vi har hunnit laga middag, äta med bonussonen och hans kompisar samt städat undan, och sitter nu med var sin dator i soffan och hackar. Ikväll tänkte vi göra något tillsammans eftersom vi knappt hinner ses pga allt jobb, kanske en bio eller liten drink, men vi väljer istället att sitta hemma och hålla om varandra.

Nu laddar jag upp texten och sätter mig bredvid Kärleken…

Det närmar sig…

De viktigaste ingredienserna
309 dagar kvar tills Kärleken och jag blir ett. Tiden går fort och det gäller att spika de stora, och kanske viktigaste, detaljerna först. Plats för cermonin, plats för bröllopsfesten samt transporten tillhör definitivt den kategorin, och nu är dessa klara. Det finns miljarder saker kvar att fixa, men dessa har vi tänkt mycket på och fick det precis som vi ville, härligt…

Cermoni
Platsen för vår cermoni är noga utvald, och det kändes fantastiskt att vi kunde få till det. Det lär vara en ganska ovanlig plats för ett bröllop, men det har tydligen förekommit. Om vädret är med oss blir det helt perfekt, men är det emot oss så blir det fortfarande väldigt bra.

Bröllopsfest
Här har vi enbart gått på känsla – Känsla för platsen, känsla för lokalen och hur Kärleken skulle kunna inreda. När vi försökte boka var vi nummer två och trodde oss gå miste om lokalen eftersom den är så cool, så rätt. Vi lämnade våra uppgifter om paret före oss skulle välja en annan plats, som om det skulle vara troligt…

Snacka om att vi blev förvånade, och glada, när hon kom tillbaka förra fredagen (på min födelsedag) och meddelade att vi fick lokalen. Bästa födelsedagspresent jag kunde få, lätt…

Transport
Nu jobbar vi med transporten av alla våra gäster. Det finns lite olika uppslag och vi har möjligheten att boka, men vi avvaktar lite till för att se om vi kan få det bästa, det vi verkligen känner mest för. Det är så roligt att vara med Kärleken för hon går så enormt mycket på känsla. Hon vet definitivt vad hon vill ha, men kan ändra sig tvärt för att något annat känns bättre, känns rätt.

Vi väntar nu på svar från ytterligare än leverantör och skulle vi få OK därifrån är vi även klara med transporten. Det skulle bli jättehäftigt att få vara med under resan men jag kanske ska komma vid sidan av, som brukligt. Dock får vi väl göra som vi vill, så än är inte sista planeringen spikad…

Sitter på jobbet och ska snart hem till barnen och Kärleken…

Inställd arbetsdaag blev till kontroll av arbetskollega…

Inställd utbildning
Meningen var att jag skulle hålla en utbildning i Tumba idag, men kunden ringde in och avbokade Sent igår. Som underkonsult får jag ändå ut min ersättning, eftersom avbokningen kom så sent.

Det har aldrig hänt mig tidigare, att kunden avbokat så sent. Företaget som anlitar mig som underkonsult undrade om jag kunde hjälpa till med något annat om jag ändå fick min betalning, vilket var helt OK för mig.

Office 2010
Så i morse tog jag lite sovmorgon och åkte in till World Trade, där utbildningsföretaget har sitt kontor. Önskan från dera sida var att jag skulle kika igenom nya utbildningsmaterial för Office 2010.

Visst hade jag kunnat göra detta på hemmaplan, men jag gillar att komma ut och åka iväg till min arbetsplats. Troligtvis för jag har så mycket bättre arbetsdisciplin om jag är elsewhere…

Arbetskollegans material
När jag fick materialet visade det sig att jag kände personen som skrivit det. Han är en arbetskollega till mig på Riksdagen, som också arbetar med andra konsultbolag än företaget som har kontraktet på Riksdagen.

OK, han hade skrivt ett material som jag nu skulle ögna igenom innan det var dags för tryck. Tur var väl det, för det fanns rätt mycket att korrigera. Det är verkligen inte lätt att snabbt skriva flera material, särskilt när man får uppgradera en tidigare version, i detta fall från 2007.

För att få vinst i det gäller det att vara flink i hand och huvud. När man då utgår från en tidigare version, i digitalt format, och ska lägga till nyheter samt förändringar är det väldigt lätt att man bommar. Du har allt framför dig men blir lätt lite blind och missar träden för all skog…

Hann bara ett
Under dagen satt jag med ett material för Word 2010 och det visade sig bli det enda material jag hann med. Småsaker både här och där gjorde att jag fick lämna med att endast läst igenom och korrigerat ett enda material. Men, det är bättre än inget så jag får hoppas att de blev nöjda.

Egentligen skulle jag hjälpt min kollega med dessa material i somras, men det fanns inte plats i  min kalender så han fick göra dem själv. Kanske det blivit bäst om vi delat på arbetet i alla fall…

Dagens fysträning
Min kära sambo är helt sänkt i sin förkylning med feber och snor, så idag gick jag hem direkt efter jobbet och försökte ta hand om henne lite.

Dagens promenad blev dryga 13.000 steg, vilket är OK, och jag kommer köra magpasset innan läggdags. I morgon blir det bara promenad eftersom jag jobbar kväll, så gymmet får vänta till lördag och söndag…

En ledig dag med sol och 17 grader i köksfönstret…

Vad gör man en ledig dag?
Den frågan kan man ställa sig, och normalt brukar jag försöka hinna med det jag annars lagt åt sidan. Denna dag valde jag att bara njuta.

Det började med aatt jag låg kvar i sängen, medan kärleken gick upp och gjorde sig redo för att åka till jobbet. Jag låg även kvar medan tjejerna gick upp och gjorde sig klara för att åka till skolan. Till slut gick jag upp med bonussonen, gjorde frukost som jag intog i soffan framför en film.

Efter att ha kopplat av ända fram till 10.00 ringde jag en kompis. Han har tagit ledigt en vecka för att göra klart renoveringen av hallen, och vi bokade in lunch.

Långpromenad i solskenet
Efter en varm dusch gick jag så iväg mot Söder i det härligaste höstväder. Solen sken så jag fick ta av mig jackan, och gå i t-shirt, för att inte svettas. Det var så härligt lugnt och skönt.

Höstlöven lyste i det klara solskenet och återgav helt fantastiska konstverk med sina mängder av olika färgnyanser medan jag gick…

Lunch på Söder
Efter Västerbron, och väl framme på Söder, kikade jag upp till kompisen för att se på hans renoveringar. Han har kämpat duktigt med detta sedan tidigt förra sommaren, alltså i snart 1½ år.

Det blir riktigt fint, och det märks att de har smak och han är grymt noggrann. Hoppas bara familjen orkar med ett tag till. Det är påfrestande att bo i en byggarbetsplats med yngre barn, det kan rinna över för både barn som vuxna till slut. Håll i och kämpa på…

Vi gick ut i solen och gled ned till Hornstull där vi åt varsin pasta . Jag har helt misslyckats med att hålla kontakten med mina vänner under den senaste månaden, tyvärr. Dags att ta igen…

Efter lunchen gick vi sedan vidare för att ta en latte för att förlänga vår pratstund. Vi fick ett par timmar i skinnstolarna och det kändes skönt att komma ifatt lite.

Träningsdags
Då vi är gamla träningskompisar från försäkringssbolaget försöker vi få ihop tillfällen att träna tillsammans, men det är inte så lätt. Kommande vecka krockar våra tider, men veckan därefter ser det ut att finnas möjligheter att få till een samträning, jättekul.

Läkarhuset på Odenplan
Från Söder gick jag sedan till Centralen, via Söder Mälarstrand och Centralbron, för att möta min minsta dotter vid pendeltåget. Tillsammans åkte vi till Odenplan för en underssökning på Läkarhuset.

Allting såg bra ut och vi firade med en liten matbit tillsammans på Odenplan. Så åkte vi tillbaka till Centralen för att där ta skilda vägar – Dottern söderut och jag norrut.

Så har jag kommit hem efter en lugn och skön dag. Nu ska jag knata bort till en annan vän för en kaffe och lita småprat…

Så var (nästan) alla ledamöter installerade…

Nu tar jag det lite lugnt
Efter att ha jobbat 14 av de senaste 15 dagarna är det skönt att det nu blir en lite lugnare period framöver. Det har egentligen varit helt OK, med en jämn ström av jobb som ska fördelas, men jag är ovan att jobba så många timmar och dagar efter varandra.

Nästa vecka jobbar 4 dagar och den lediga dagen är onsdag, vilket är den perfekta dagen att vara ledig på under en vecka. Om jag någongång i livet kommer arbeta 4 dagar i veckan, och själv får välja, skulle den lediga dagen bli just onsdag. Det blir som om varje vecka skulle delas in i två separata kortveckor med var sin helg, superskönt.

De flesta arbetsdagarna nästa vecka ligger på 12 timmar så mängdräknat blir det iaf som om jag gjorde en full vecka, vilket är bra för intäkterna.

Totalfokus
När det blir så många arbetsdagar på raken märks det tydligt att jag är ‘man’. Det blir en otrolig fokusering på den saken som tar nästa all min tid, och egentligen ingen tid för något annat. Lite farligt att köra det racet eftersom jag blir lite handfallen när perioden är över.

Under många år hade jag ett dagligt jobb samt agerade tränare på kvällstid och helger. Detta gjorde att jag åkte tidigt på morgonen och kom hem sent på kvällen, nästa alla dagar i veckan. När så helgen kom var det flera matcher som jag åkte till, både mitt egna lag, mina barns lag samt kanske någon kommande motståndare.

När jag sedan tog mig ur detta liv, nu i våras, kommer jag på mig själv att jag har enormt svårt att komma på vad jag vill göra en ledig kväll eller helgdag. Min sambo måste tycka jag är dödens tråkig…

Som en skolåterträff
Alldeles nyss gick kärleken iväg till sitt tjejkompisgäng – Guldstrumporna – för att vara med på gemensam brunch en kortare stund. Jag går om en timme in mot City och plockar upp henne på vägen. Tyvärr blev det bokningskrock med bruncher just idag. Vi ska nämligen även ha brunch med min bror och svägerska.

Min bror och jag ses väldigt sällan, egentligen bara på högtider som jul och födelsedagar, så det är bra om kan göra något liknande lite då och då. Idag kommer det att kännas lite som att gå på en återträff med sin gamla skolklass. Konversationen kommer att vara inriktad på att beskriva hur livet sett ut sedan vi sågs sist.

Det är helt OK, och egentligen bättre än vid andra tillfällen eftersom det bara är vi 4 som träffas. i normala fall brukar det vara 10-15 personer till, och då finns det inget utrymme att prata normala saker…

Söndagsmiddag
Under brunchen åker mellandotter till sin match i Brännkyrka, som farfar och farmor skall åka förbi och se. Därefter kommer de alla med hem och äter en härlig söndagsmiddag. Min svärföräldrar var tyvärr upptagna med annat så de får kommma med en annan gång…

Förberedelser för inkommande ledamöter…

Tidig lördagsmorgon
Lördagsmörgon brukar förknippas med sovmorgon och lugn brunch tillsammans med famlij eller vänner, men icke denna gång. Kärleken och jag vaknade redan klockan 05.00, snacka om att likna pensionärer, och sedan var det stört omöjligt att somna om.

Vi låg där och kollade på veckans avsnitt av ‘Halv åtta hos mig’, i alla fall de vi missat, och hade det riktigt bra. Klockan sex var det så dags för duschen och frukost.

Bra promenad
Strax efter sju gick jag iväg och satte mobilen på armen, i iPhone-hållaren jag köpt (det finns ingen till htc). Jag satte på appen CardioTrainer för att se hur långt samt hur mycket jag förbränner på att gå till Gamla Stan.

Det är 7,3 km och jag förbränner 540 kalorier på den dryga timmen det tar att gå. Jag tar det lite lugnt eftersom jag vill undvika att svettas. Snitthastigheten låg på 7,1 km/h, vilket är helt OK.

Snabba förberedelser
På jobbet är det full fart med att förbereda för inkommande ledamöter efter valet. Vi förlitar oss på aktuellt valresultat, så får vi sedan se om Alliansen vill överklaga något.

Fredag och lördag har jag enbart skapat datakonton samt säkerhetslösningar för de nya ledamöterna, men jag har fortfarande flera kvar. Det kommer ta några dagar att fixa för alla, och jag fortsätter i morgon.

Måndagen den 4 oktober öppnar Riksdagen, och då ska alla nya ledamöters IT vara klar för utlämning. De kommer och kvitterar ut en del av utrustningen, medan hemarbetsplatsen kommer levereras ut separat.

Samma igen, och igen…
Mina arbetsdagar blir just nu lite enformiga eftersom jag gör samma sak till varje ledamot. Igår, fredag, gjorde jag samma procedur dryga 100 gånger och idag närmare 60 gånger. Man får in en rutin och slutar tänka, bara står där aoch matar, och matar, och matar.

En skön filmkväll
Ikväll är det jag tillsammans med Kärleken, min mellan och min lilla dotter samt bonussonen (om han inte fastnar på stan efter jobbet). Vi kommer äta, mysa och se på film. Det blir en härlig myskväll där vi kan få rå om varandra…

Så blir det en tidig uppgång imorgon och full fart på jobbet…

Så var min lilla kortsemester slut…

Riktigt sovmorgon
Så var det sista dagen på min semester och jag tog mig en riktigt sovmorgon. Kärleken gick upp som vanligt och skulle åka till jobbet, så jag klev upp och åt lite frukost med henne. Därefter gick jag tillbaka till sängen, somnade och sov till strax efter halv åtta.

När jag vaknade fick jag i mig lite mera frukost, en stark liten kaffe och några smörgåsar i soffan. Jag fortsatte i soffan, ååååhh vad skönt att bara vara…

Brollsta-dag
Innan klockan hann bli för mycket åkte jag ut till Brollsta. Tanken var ju att jag skulle få till spelet med mina drivers under min semester, men det har blivit klart mindre golf än jag först tänkte.

Idag skulle det bli en dag i solen, ute på Brollsta, och det fick jag. Det är snart oktober, men jag sprang (eller gick) omkring i t-shirt hela dagen. Det var så himmelskt skönt väder, lite vind men en härligt värmande solsken.

Dagen bestod av utslag från ranchen, både från mattor som från gräs, två rundor på 9-hålsbanan, puttning samt puttchippning. Jag har svårt med spelet mellan 15-30 meter, men efter att ha tränat puttchippning har jag funnit ett sätt att spela in på green från nära håll.

Tyvärr hann jag inte med puttchippningen innan rundorna idag, men jag tränar vidare för det är lite marigt att träffa green från plus 50 meter. Efter att ha fått stått och tränat bredvid ranchen, där jag nailade många inspel, känns det klart mer tryggt att nå bra puttläge på green.

Thai med kärleken
På vägen hem plockade jag upp Kärleken från jobbet, hon hade haft utvecklingssamtal och slutade strax före sju. Hon såg klart trött ut så jag gled förbi thaien och köpte yakiniku till henne. Själv åt jag starkt, men inte den vanliga kycklingen utan biff.

Väl hemma kunde vi äte tillsammans, och nu är det dags att duscha samt krypa till kojs och krypa tätt, tätt intill.

I morgon börjar en lååång arbetamånad…

23/9 2010 – Runda 23 – Brollsta GK
Banans par är 31 slag och mitt officiella handikapp är 36, vilket ger mig 27 extraslag över 18 hål (2 rundor) enligt banans slopetabell…

1. 7 slag – Par 4 om 330 meter
2. 4 slag – Par 3 om 145 meter
3. 5 slag – Par 4 om 227 meter
4. 4 slag – Par 3 om 145 meter
5. 6 slag – Par 4 om 305 meter
6. 4 slag – Par 3 om 140 meter
7. 4 slag – Par 3 om 99 meter
8. 3 slag – Par 4 om 214 meter
9. 3 slag – Par 3 om 87 meter

Resultat: 40 slag (+9)

23/9 2010 – Runda 24 – Brollsta GK
Banans par är 31 slag och mitt officiella handikapp är 36, vilket ger mig 27 extraslag över 18 hål (2 rundor) enligt banans slopetabell…

1. 5 slag – Par 4 om 330 meter
2. 4 slag – Par 3 om 145 meter
3. 5 slag – Par 4 om 227 meter
4. 4 slag – Par 3 om 145 meter
5. 6 slag – Par 4 om 305 meter
6. 4 slag – Par 3 om 140 meter
7. 4 slag – Par 3 om 99 meter
8. 6 slag – Par 4 om 214 meter
9. 4 slag – Par 3 om 87 meter

Resultat: 42 slag (+11)

23/9 2010 – Runda 25 – Brollsta GK
Banans par är 31 slag och mitt officiella handikapp är 36, vilket ger mig 27 extraslag över 18 hål (2 rundor) enligt banans slopetabell…

1. 5 slag – Par 4 om 330 meter
2. 4 slag – Par 3 om 145 meter
3. 5 slag – Par 4 om 227 meter
4. 3 slag – Par 3 om 145 meter
5. 8 slag – Par 4 om 305 meter
6. 3 slag – Par 3 om 140 meter
7. 4 slag – Par 3 om 99 meter
8. 6 slag – Par 4 om 214 meter
9. 4 slag – Par 3 om 87 meter

Resultat: 42 slag (+11)

Och när jag kom tillbaka var det rätt från början…

En golfdag, trodde jag
Vaknade av mig själv strax efter sex i morse och kände att detta blir en bra dag. Kärleken var också ledig och vi skulle åka ut till Brollsta och spela golf tillsammans hela dagen.

Ganska snart förstod jag att kärleken inte skulle åka med, hon var duktigt stressad över att vi ännu inte funnit någon festlokal till bröllopet ännu. Hon ville hellre stanna hemma och ringa, ringa och åter ringa för att få tag på en lokal.

Vi hoppas på den perfekta lokalen, men vi ligger som nummer två i bokningen och kan bara vänta samt hoppas på att det andra paret väljer en annan lokal till sitt bröllop.

Hon drog igång direkt och jag hakade på med att jaga lokal som passar in på våra önskemål. Vi kunde inte ringa något eftersom det var för tidigt, men vi kunde skapa en lista med förslag som kärleken skulle ringa på från klockan åtta.

När vi låg där plingade det i min telefon och när jag kikade sprack den sköna golfdagen även för mig. 10.30 hade jag en läkartid som jag helt glömt bort. Bara att gå upp, fixa frukost, leta lokal, duscha och sedan knata iväg till Vasastan.

Vilken överraskning
Det var himelskt skönt ute. Solen sken starkt och jag fick ta av mig jackan samt fortsätta i piké. Väl framme vid Sabbatsberg fick jag lugna ned mig lite för att undivka att svettas.

Jag klev in, tog en kölapp och väntade på min tur i kassan. Under väntan kunde jag förbereda mig med att plocka fram kallelse, körkort och kontokort.

Så blev den min tur, jag klev fram och sade mitt namn, mitt ärende samt att jag skulle träffa läkaren klockan 10.30. Hon hittade inte min tid utan sade att jag hade tid klockan 14.00 istället. Surt, för då sprack ju hela golfdagen mitt itu.

Bara att gå hem och hjälpa Kärleken jaga lokal och kanske hinna med en hink eller två på Ulriksdals ranch.

Jaga, jaga, jaga från slott till koja
När jag kom hem hade Kärleken hitta och prelbokat en lokal. Vi satte oss i bilen och åkte bort för att ta en fika, men det var självklart bara öppet torsdagar till söndagar.

Vi hade tur att en skolklass var på besök så vi hade möjligheten att få komma in och titta. Superbra ingång, men hela lokalen låg i en båge vilket försvårar sittningen. Vi vill ha runda bord med vita dukar och kandelabrar.

Vi kikade runt och det skulle kunna fungera, men var en bit ifrån det vi verkligen önskade. Den fick vara kvar på listan, men skulle plockas bort om några andra lokaler gick i hamn.

På hemvägen kunde Kärleken släppa av mig vid ranchen innan hon åkte hem och jagade vidare.

Ranchen
En timme på ranchen och jag märker att det fungerar bättre och bättre. Stabiliteten i högerbenet, så att jag lättare kommer tillbaka i rätt position vid bollträffen, sitter mer och mer.

Fortfarande beror 4 av 5 mindre lyckade slag på att jag tar i för mycket. Det är då helt otroligt vilka problem jag har med att svinga igenom lugnt och sansat. Fett seg i inlärningen, verkar det som…

Nytt försök
Kärleken kom och hämtade mig och jag skjutsade hem henne för att sedan själv fortsätta in till Vasastan för mitt läkarbesök. På vägen in stannade jag till vid McDonalds och beställde det vanliga – 2 hamburgare samt en mellan jordgubbsshake.

Det gick snabbt och enkelt att komma fram , inga bilköer så långt jag såg. Parkeringsplatser fanns det också, kors i taket, så jag kunde sitta kvar i bilen några minuter så jag han dricka upp shaken.

Så klev jag in i receptionen en kvart i förväg, bara för att vara säker på att vara i tid. Tog en kölapp för andra gången denna dag och ställde mig för att vänta in min tur. Samma procedur med kallelse, körkort och kontokort.

Nummer 24 – Så var det min tur och jag kommer fram till luckan, talar om vem jag är och anger mitt ärende. kvinnan i luckan letar i datorn men hittar ingen tid. Hon letar och letar, och säger sedan.

- ‘Du skulle ha varit här klockan 10.30 i morse!’

- ‘Jamen, jag var ju här i morse och blev ombedd att komma tillbaka till klockan 14.00??’, svarade jag.

Kvinnan kollar igen, men jag skulle verkligen ha fått träffa läkaren klockan 10.30 denna morgon. Hon ringer in och undrar om jag kan klämmas in, men så lyckligt slut fick inte denna historia, utan jag fick en ny tid i början av november.

Bara att knata ut igen utan att ha fått träffa läkaren, för andra gången samma dag…

På vägen ut från Sabbatsberg ringer Kärleken igen, och meddelar att hon fått klartecken på en lokal. Denna gång är det en riktigt bra lokal, modern mer inslag av hundraårig historia. Det bästa med lokalen är faktiskt fondväggen, den är bara hur häftig som helst.

Detta är en lokal som ligger bland de översta på önskelistan, men ännu väntar vi på svaret från den lokal vi önskar mest. Skulle det första paret ta lokalen är vi mer än nöjda med denna. Snacka om exotiskt för våra gäster, speciellt våra långväga från San Francisco.

Så kan vi checka av ytterligare en sak på listan ‘Att göra inför bröllopet’, bara 1.057 saker kvar…

18 hål
Nu gick bilen i hundranittio ut mot Brollsta så att jag skulle kunna hinna med ett par rundor på 9-hålsbanan. När jag kom fram var det hyffsat fullt på parkeringen, men ranchen var helt tom. Turligen hade någon lämnat bollar på ranchen så jag fick nästan en hel hink gratis.

Så var det dags att gå mina rundor. Jag hann bara komma till andra slaget på första hålet innan jag märkte det jag aldrig tränat på, vått gräs.

Vått gräs är tungt, riktigt tungt. När jag ska slå igenom tar jag i och resultatet blir omedelbart att jag toppar bollen. I det våta gräset rullar det dessutom klart sämre så långt blir det verkligen inte, många slag behövs…

När det är vått och jag gräver lite för mycket blir det även då riktigt tungt, eftersom halva banan åker med i svingen. Resultatet blir detsamma, bollen tar ett litet skutt men stannar alldeles för fort.

Detta var något nytt för mig och jag hade jättesvårt att hantera det. När jag står på ranchen spelar fukten ingen som helst roll eftersom underlaget alltid står emot. Jag behöver träffa mera rent, vid varje slag, för att lyckas i vätan. Torrt lär det knappast bli igen innan klubborna tar vintersemester.

Driver
Under andra rundan började jag använda mig utan driver, trä 3, på de hål där det lämpar sig. Nu har jag stått på ranchen och tränat med mina drivers och jag tycker det fungerar helt OK. Tryggheten är väl sisådär, men slagen går allt som oftast rakt.

Ju längre jag kom igenom andra rundan, ju bättre lyckades jag bemästra vätan. Chipparna och pitcharna gick bättre och bättre. Fortfarande behöver jag alldeles för många 2-puttar, men det är ju träning som behövs.

Mitt under andra rundan märkte jag att jänr 7 saknades i bagen?? Jag hade inte använt den under ronden så jag kunde inte ha lagt kvar den någonstans? Jag gick tillbaka längs hål 5, 4, 3 och 2, men hittade ingen klubba. Kanske hade jag tappat den under första rundan, och då skulle jag hitta den längs vägen.

När jag gått igenom andra rundan, utan att hitta klubban, gick jag tillbaka och kollade vid första tee. Där stod den lutad mot en blomkruka. Den måste ha ramlat ur när jag plockade ur en annan klubba, eller nått…

Så tar vi nya tag i morgon igen…

22/9 2010 – Runda 21 – Brollsta GK
Banans par är 31 slag och mitt officiella handikapp är 36, vilket ger mig 27 extraslag över 18 hål (2 rundor) enligt banans slopetabell…

1. 6 slag – Par 4 om 330 meter
2. 3 slag – Par 3 om 145 meter
3. 4 slag – Par 4 om 227 meter
4. 6 slag – Par 3 om 145 meter
5. 7 slag – Par 4 om 305 meter
6. 8 slag – Par 3 om 140 meter
7. 3 slag – Par 3 om 99 meter
8. 5 slag – Par 4 om 214 meter
9. 3 slag – Par 3 om 87 meter

Resultat: 45 slag (+14)

22/9 2010 – Runda 22 – Brollsta GK
Banans par är 31 slag och mitt officiella handikapp är 36, vilket ger mig 27 extraslag över 18 hål (2 rundor) enligt banans slopetabell…

1. 5 slag – Par 4 om 330 meter
2. 5 slag – Par 3 om 145 meter
3. 6 slag – Par 4 om 227 meter
4. 3 slag – Par 3 om 145 meter
5. 6 slag – Par 4 om 305 meter
6. 4 slag – Par 3 om 140 meter
7. 3 slag – Par 3 om 99 meter
8. 4 slag – Par 4 om 214 meter
9. 3 slag – Par 3 om 87 meter

Resultat: 39 slag (+8)

Idag har jag och kärleken åkt runt till olika festlokaler inför bröllopet nästa sommar…

Nja
Vi började precis utanför stan, i en festlokal vi redan bokat preliminärt. Vi har bara sett den från utsidan samt dess omkringliggande miljö. Nästa sommar kommer det vara väldigt fint, även om det var helt annorlunda just idag.

Vi fick tag på ägaren och kunde komma in i lokalen. Tyvärr var det inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi är inte så flådiga av oss, men även om lokalen i sig skulle vara perfekt med dess riktiga poäng, var det lite sjaskigt i mina ögon.

Lokalen är cool, men jag kanske till andra typer av fester än just bröllop, som så ofta handlar om lite flärd och glamor. Det kommer nog bli en annan lokal.

Bokad
Nästa lokal låg egentligen mitt i stan, men ändå bredvid. Den var jättefin och lämpar sig alldeles utmärkt för våra önskemål. Tyvärr var det prelbokad av annat par, så vi får vänta en vecka innan de bokar defintivt.

Andra alternativ
Vi letar vidare och märker att det behöver bli klart ganska omgående. Lokalerna vi önskar går åt fort nu, trots att det är ett år kvar innan vi gifter oss.

Nu sitter jag och kärleken vid var sin dator och letar efter lämpliga lokaler. När vi letar är lokalens placering nästan det viktigaste, även om vi även önskar få en inredning som lämpar sig för bröllop.

Vi letar, vi löser, det blir fantastiskt…

Och det skulle bli en lugn semester, men…

Upp i ottan
Sovmorgon på semestern, glöm det. Kärleken hade ingen skjuts till skolan så jag hoppade in.

Strax efter sju släppte jag henne utanför ingången och tänkte åka ut till Brollsta. Nu var det så pass mycket dimma, och jag såg inte 50 meter framför mig, så det var ingen brådska.

Istället tog jag riktning mot Statoil för en latte samt en macka. Därefter kunde jag åka ut, men ack så ont jag hade i höften. Det gick knappt att komma ur bilen. Vilken idiot man är…

På vägen ut ringde jag på kiropraktorn och lämnade ett meddelande, i förhoppningen att han skulle kunna ta emot mig i veckan.

Tvära kast
Ute på Brollsta låg dimman tjock så jag åt lugnt min smörgås och drack upp mitt kaffe. Därefter gick jag in i shopen för att hämta scorecards.

Det var rea, självklart vid denna tid på året, så jag kikade runt efter något användbart och prisvärt. Visst skulle. Jag skulle vilja köpa nya bag och klubbor men det får vara så länge.

Det var nästan helt tomt i butiken, och tjejen i kassan jämrade sig lite över lugnet som är på intågande.

Jag köpte en piké, tog några scorecards och gick tillbaka mot ranchen för att träna. Idag var det tänkt att bli ett par rundor och minst lika många hinkar.

Kiropraktorn
Så ringde kiropraktorn tillbaka när jag kommit halvvägs genom första hinken. Han hade en tid om en timme och undrade om jag skulle hinna komma. Inga problem, jag kunde komma.

Eftersom jag är för snål för att lämna halva hinken till någon annan, slog jag genom alla bollar innan jag åkte. Tog genvägen via Täby Kyrkby till Täby Centrum bara för att märka att det självklart inte var en genväg alls, utan en senväg. Jag hann fram i tid ändå och kunde kliva in genom dörren med några minuter till godo.

5 minuter och 325 kr senare var jag åter  på väg till Brottby.

Svag runda
Väl ute på Brollsta igen slog jag några bollar innan jag gick ut på rundan. De långa slagen kändes riktigt bra och snart är det kanske dags att lägga krut på närspelet. Fortfarande känns det mera viktigt med det långa spelet gentemot det korta. Det korta spelet behövs ju inte förrän jag närmar mig green, och misslycklas jag med det långa spelet är det redan kört med scoren när jag väl är där.

Det långa spelet fungerade riktigt bra idag men det korta, som varit starkt tidigare, rasat helt. Allt från 5 meter upp till 30 meter misslyckades fullständigt. Ska se golfvideon jag fick av svärfar igen ikväll, och då speciellt avsnittet om chippning.

Idag gick jag runt 9 hål och behövde 10 slag över par, enligt slope blev det ett handicap om 27,2 – 28,3. Det känns som om jag skulle kunnat skala bort minst 5 slag i närspelet och bommade några kortare puttar. Hoppas komma ned en bra bit under 20 i hcp innan vintern.

Bröllopstal
En stund efter lunch var det så dags att åka tillbaka mot Solna. En kompis dotter ska gifta sig och det börjar lukta panik gällande talet från brudens far. Jag hade lovat att titta förbi och hjälpa till.

Han ville bara ha något kort och koncist, så jag slapp fixa rim, anektdoter och skämt. Det vara bara att hylla bruden, hylla brudgummen, lyckönska brudparet samt välkomna brudgum samt hans familj till släkten.

Övningskörning
Efter bröllopstalet var det dags för nästa åtagande, övningskörning med mellandottern. Idag tänkte jag kontrollera backning och sedan åka runt i Solna för att hon skulle bli mer smidig i trafiken.

Vi åkte längs Råsundavägen och svängde sedan in på en tvärgata med många parkeringsfickor, Vi började med en fickparkering längs vägen, mellan två bilar. Det gick hur bra som helst, så det bockades av.

Sedan var det dags att backa runt ett hörn, vilket gick alldeles utmärkt, samt backa in i en parkeringsficka. Det var lite mera trix med fckparkeringen i ficka, men så var det också första gången för henne. Med lite mera övning kommer det gå bra.

En hink till…
Med så dottern åkte till träningen åkte jag till Ulriksdal och slog en hink till. Det hann bli mörkt innan jag var klar så jag såg inte vart bollarna tog vägen. Vi kan i alla fall hoppas att alla gick spikrakt ut i mörkret, men sanningen är nog en helt annan…

Gratistaxi
Som sista bil från parkeringen åkte jag hem för att laga mat. När allt var klart och färdigt för servering, ringde kärleken och sade att de blev klara tidigare. Jag hade nämligen lovat att hämta, allt för att få hem min sötnos så fort som möjligt.

Full fart till Sollentuna och sedan hem igen till maten. Nu sitter vi mätta i soffan och njuter av att få vara tillsammans, ensamma. Jag älskar min underbara tjej.

Sedan tar vi sovmorgon tillsammans, nice…

20/9 2010 – Runda 20 – Brollsta GK
Banans par är 31 slag och mitt officiella handikapp är 36, vilket ger mig 27 extraslag över 18 hål (2 rundor) enligt banans slopetabell…

1. 5 slag – Par 4 om 330 meter
2. 4 slag – Par 3 om 145 meter
3. 4 slag – Par 4 om 227 meter
4. 5 slag – Par 3 om 145 meter
5. 6 slag – Par 4 om 305 meter
6. 6 slag – Par 3 om 140 meter
7. 2 slag – Par 3 om 99 meter
8. 6 slag – Par 4 om 214 meter
9. 3 slag – Par 3 om 87 meter

Resultat: 41 slag (+10)

En fullspäckad helg med reunion, många slag och val…

Ving-reunion
Kärleken arbetade som reseledare i slutet av 80-talet. Under helgen samlades flera tjejer som arbetade tillsammans på den tiden hemma hos oss i Solna.

Flera av dem hade inte setts sedan den tiden, för 20 år sedan. När de nu åter sågs igen fann de varandra igen direkt. De körde järnet till sena natten, och sedan spred vi ut dem i lägenheten.

Det är tur att vi har så många barn och bonusbarn. Nu kunde alla få en bekväm sängplats och goda nätters sömn.

Under lördagsnatten var de på Golden Hits, såklart. Minnen från egna shower under tiden som reseledare gjorde denna plats till en perfekt festlokal och höjde stämningen, så även denna natt gick under högtryck.

Helgen kan sammanfattas med hög stämning med massor av skratt…

Nu ikväll är kärleken mycket nöjd och glad för helgen, men ofantligt trött. Vi sitter här nu och tittar på valvakan, och vi får se ur länge hon orkar.

200 bollar
Själv var jag på Brollsta under fredagen och slog, och slog, och slog. 200 bollar blev det till slut och skavsår på tummens insida.

Efter en skön middag hos svärföräldrarna åkte jag så hem till en lägenhet, i vilken tjejerna körde järnet och verkade ha hur kul som helst.

Jag hade nog tänkt gå och lägga mig ganska snart, men det verkligen inte. Det var goa tjejer så jag blev kvar uppe till några timmar efter midnatt. De berättade gamla stories, skrattade, spelade musik och sjöng, såg gamla bilder och filmer på VHS.

Vem har VHS idag?? Nu hade kärleken lånat hem en från skolan så hon visste att det skulle komma några tjejer med egna inspelningar.

Jobbarlördag
Lördag morgon gick jag och kärleken upp ganska tidigt och åt frukost. Övriga tjejer sov gott i sina rum och vi fick en liten lugn stund tillsammans, innan jag gick iväg till jobbet.

Dagen innan valet brukar vara lugn, det är nog bara valdagen som är än mer lugn, och jag hade ganska lite att göra.

När det var dags att gå hem regnade det något så enormt så promenad hem blev helt otänkbart. Det blev till att springa ned i tuben för att ta sig hem. Jag ångrade att jag valde vindflisen istället för vindjackan när jag gick på morgonen. Det var bara att röra sig snabbare hem, för att slippa bli dyngsur.

Väl hemma hade tjejerna börjat förbereda sig inför kvällen på Golden. Kläder, frisyrer, smink och lite dricka gjorde att stämningen var lika hög som under fredagsnatten. För min del skulle det bli en skön ensamkväll. Det känns så bra att kunna välja en hemmakväll, ensam, en lördag, och vara helt nöjd med situationen. Så skönt…

Första gången
Tjejerna var tillbaka någonstans mellan natt och morgon. Bonussonen kom även han hem, bara för att få sova i soffan eftersom hans säng var upptagen av en 40-taggare som varit reseledare på 80-talet. Snopet, men som tonåring kan man sova precis vart som helst, inga problem.

När tjejerna vaknade till liv, hade jag smitit iväg för att slå ytterligare några bollar på Ulriksdals ranch. Det var en lugn morgon och nästan tomt på ranchen.

När jag kom hem igen hade bonussonen fått flytta in till vårt sovrum, så tjejerna kunde sitta vid matsalsbordet och äta frukost. Han hade säkerligen kunnat sova vidare, trots att rummet skulle vara fullt med snacksaliga tjejer, för han kan verkligen sova i vilken ljudnivå som helst.

Vid lunch skakade vi liv i honom och tryckte i honom frukost samt såg till att han fick på sig lite kläder. Nu var det dags för honom att premiärrösta.

Vi gick iväg till vallokalen och förklarade lite mer noggrant hur det hela gick till. Han var någorlunda pålästa och har sin tro på hur han vill ha det. Väl framme gick vi in tillsammans och genomförde det vi skulle. Alltid speciellt att få gå iväg och göra sin lilla röst hörd.

200 bollar igen
Efter röstningen åkte vi till svärfar och fikade. Trots brott och gips på höger underarm och hand fixade han allt galant. Svärmor hade fått klippa upp underarmen på alla tröjor han vill använda då gipset över handen är riktigt tjockt. Såg lite roligt ut med trasig ärm som flaxade i luften medan han far runt i köket och fixade med fikat.

När vi åkte släppte jag kärleken hemma så hon kunde gå in och vila lite. Själv åkte jag tillbaka till ranchen för att slå några hinkar till.

Under dagens första 100 bollar och nu ytterligare 100 bollar, jo0bbade jag med träklubborna. Lugnt och metodiskt försökte jag få till en sving med dessa klubbor, och jag lyckades. Långsam baksving, mjukt genomslag i framsvingen och sedan framåt och uppåt med klubban. Härligt, och långt.

Nu kommer 4 träningsdagar på Brollsta, jätteroligt…

Hualigen vad trött jag är nu…

Många timmar på få dagar
Om måndagen blev ganska lugn med tvätt av bil, besök hos kompis, lunch med min pappa och lite kvällsarbete,  så blev resterande del av veckan fram till fredagen något helt annat.

Under tisdagen arbetade jag på Riksdagen fram till klockan 17.00 för att sedan ge mig iväg hem och försöka bygga om ett register. Måndagskvällens möte på Kulturdepartementet hade resulterat i att jag behövde bygga om en del av den grundläggande strukturen för registret. Egentligen inga problem, men nu skulle det vara klart påförljande morgon. Vi hade vår presentation klockan 13.00 onsdag efter lunch.

Timmarna glider lätt iväg när det ska gå fort, samtidigt som fort är ett farligt sätt att arbeta efter. Alla har vi ju hört ‘Fort och fel!’, och säkerligen gjort det också. Nu gällde det att hålla tungan rätt i munnen, och se till att alla grundläggande ändringar slog igenom överallt, i alla tabeller, alla frågor, alla layouter. Långt in på nattkröken trodde jag mig ha lyckats och gick till sängs.

Det blev 15 timmars arbetsdag denna tisdag…

Presentation, utan dator
Onsdag morgon med dusch, stryka skjorta, rakningen, putsa skor, för att se respektabel ut under presentationen. Normalt är jag en jeans-kille med t-shirt eller piké, men denna gång fick det se lite prydligare ut. Jag skulle även ta med mig en bärbar som skulle sättas ihop med en projektor. Inga problem, det gör jag ofta och det är ju bara att plugga bildskärmskabeln samt aktivera rätt skärm.

När jag kom fram hade jag glömt ett par detaljer som behövde fixas till, samt att kunden hade ytterligare några önskemål i registret. Sådär lite i elfte timmen, men OK, bara att köra på…

Så var det dags att plugga i datorn, och då hände det jag aldrig varit med om tidigare. När jag pluggade in projektorkabeln för bildöverföringen stängdes min dator ned?!? Jag blev alldeles paff och visste inte vad som hände. Jag försökte starta om datorn men, så länge bildskärmskabeln satt i min bärbara, gick det inte alls. Vad göra?

Vi ringde på en tekniker som kom upp. Han hade aldrig varit med om något liknande heller, och hans egna bärbara fungerade perfekt. Tyvärr kunde vi inte ta hans bärbara eftersom det var applikationen på min bärbara som vi behövde, och det var enda platsen den fanns på. Vi behövde få igång min bärbara med en projektor, eller ställa in…

Tur nog hade en bärbar projektor som han hämtade, och då fungerade det som det skulle. Vilken tur, för vilken soppa det hade blivit om vi varit tvugna att ställa in. Torrköra med bilder och snack hade inte hjälpt, då det blivit för svårt att hänga med. Nu blev det bra och alla var nöjda, puh…

Seriepremiär
Direkt efter presentationen fick jag jaga bort till Midsommarkransen, för att ge min mellandotter lite middag på vägen. Hon, och hennes lag, skulle åka till Västerås för seriepremiär i division 1 Östra. Hon är junior och får då spela i klubbens farmarlag. Ännu platsar hon inte i A-laget i Elitserien, men vi får se om hon lyckas gå i sin pappas fotspår…

Kvällen innan hade de dragit över träningen för att gå igenom motståndet, så hon missade precis pendeltåget till Nynäshamn. När hon väntat 30 minuter och tagit nästa tåg gick det inte hela vägen ned, utan stannade halvvägs i Västerhaninge. Där skulle det ha blivit ytterligare 30 minuters väntan om inte pojkvännen åkt för att hämta. Jag hade verkligen ingen möjlighet eftersom jag var tvungen att göra klart min presentation. Nu tränade hon fram till 21.00, och var hemma strax före midnatt. Stackare…

Jag hjälpte henne då med att fixa något att äta på bussen, inför matchen.

IT-mångsysslare
Den största fördelen med mitt sätt att tjäna in livets leverna, är att jag gör det på flera olika sätt. Jag…

• …sitter ibland i en form av Servicedesk där jag hjälper användare med deras problem eller frågor
• …håller utbildningar
• …genomför seminarier
• …skriver utbildningmaterial, handledningar
• …bygger datalager, skapar mallar

Detta medför att det aldrig blir enformigt, utan nästa dag är sällan den första lik.

Knasväder
Under torsdagen var jag åter på Vasagatan för en Excel-utbildning. Innan jag gick iväg valde jag att ta med mig paraplyet, även om det såg ganska bra ut på himlen. Det var tur det eftersom det började droppa lite efter bara någon kilometer. På vägen bort mot City ökade mängden nederbörd sakta men säkert, och nådde sin kulmen en bit ifrån Karolinska.

Jag stod på trottoaren med paraplyet mot kroppen, skyddandes ansikte och överkropp. Det blåste så pass hårt att jag var tvungen att ha paraplyet tätt intill kroppen, annars hade vänt sig ut-och-in eller blåst iväg. Regnet kom horisontellt och efter att skuren dragit förbi märkte jag att byxorna var genomblöta, och skorna likaså. Inget att göra, bara att knata vidare.

Som tur var blåste det ordentligt så när regnet upphörde, torkade byxorna innan jag hann komma fram till Vasagatan. Då hade även solen tittat fram och de svarta molnen passerat revy. Värmen kom med solen så jag fick ta av mig vindjackan. Snacka omkastningar…

Få steg
När jag är ledig, eller då regnet står som spön i backan, blir det allt som oftast alldeles för få steg. Nu tänkte jag ta igen detta under fredagen, då jag skulle vara ledig. Min tanke var att gå 18 hål samt ha det lugnt och skönt.

När jag kom ut till banan såg molnen elaka ut. Det brukar ju vara klart bättre ute på Brollsta, än inne i stan. Mycket för att Brollsta ligger närmre kusten, men nu hängde molnen tungt och var svarta. Vinden drog i ordenltigt, så jag fick sätta på mig vindjackan när jag ställde mig för att slå på ranchen.

Det var svårt att se om det skulle börja forsa eller inte, och jag hade ingen lust att gå runt i ösregn, så jag blev kvar på ranchen. Jag stod där och slog, och slog, och slog. Efter ett par timmar tänkte jag att jag lika gärna kunde stå kvar tills det var dags att åka hem till svärföräldrarna. De skull bjuda på middag eftersom kärleken hade re-union hemma tillsammans med hennes gamla reseledarkompisar från Ving-tiden. Om jag förstått detta rätt, och ser frisyrerna på de gamla korten så rörde sig detta om slutet av 80-talet.

Jag blev således kvar på ranchen, slog 250 bollar och åkte sedan på middag. En ganska bra dag…

Två dagar varannan helg…

Alla samtidigt
Det händer alldeles för sällan, men varannan helg är vi alla tillsammans. Vi är ju 7 stycken allt som allt, men i och med att äldsta dottern är i Ö-vik, blir det 6 stycken kvar. Visst är det alltid någon som gör något på annat håll, men i söndags åt vi faktiskt alla middag tillsammans. Kräftor till förrätt och sedan lax med romsås och färsk potatis. Jammieeee…

Att någon eller några är på annat håll denna helg är ju förståeligt, de är ju tonåringar. Minsta dottern sov hemma i Nynäshamn, hos en kompis mellan lördag och söndag. Bonussonen arbetade på Grönan båda dagarna. Bonusdottern firade sin bästa kompis, som hade fyllt 15 år, med sminkkurs och middag. När vi ser tillbaka var det nog bara så att mellandottern var hemma större delen av helgen, men det är ju som det är…

Hjälp med logo
Mellandottern har lite svårt att ta sig för, men hon är superduktig på Photoshop, ett bildhanteringsprogram på datorn. Jag tycker ju att hon ska lägga lite krut på detta så har hon en rolig förberedelse in i arbetslivet. Vi får se om själv är så pass intresserad att hon orkar starta ett eget företag, bygga upp en hemsida och börja sälja egendesignade bilder för olika tillfällen via webben…

Nu får hon hjälpa mig ta fram en logo till firman, och hon är på god väg att lyckas. Designen på förslaget är bra, felstavat, men jag litar på att hon får till den i slutändan.

Träklubborna
Det regnade under gårdagen, men framåt eftermiddagen fick vi ett uppehåll och kunde åka bort till ranchen vid Ulriksdal. Jag har ju haft problem med de långa slagen varför jag tänkte träna på dem. Mellandotter åkte med, men minsta dotter orkade inte utan stannade hemma med bonusdotter och kärleken.

Det gick helt OK i blåsten, så pass bra att jag peggade och prövade alla mina träklubbor. Jag har 3 stycken, driver, trä 3 och trä 5. Det blir en helt annan sving med de längsta klubborna, mera som ett baseball-slag.

Normalt står jag ganska nära bollen och svingar vertikalt men med träklubborna blir det mycket mera horisontell sving. Lite lurigt tyckte jag och påminde mig om vad svärfar sade vid något tillfälle – ‘Slå precis som vanligt, men lite mera upprätt!’ Han kanske har rätt…

Ännu får de stå kvar i bagen när jag går ut. Det känns riktigt osäkert att slå med dem även om många slag var riktigt bra. Det roliga blev att svingen med järn 4 och järn 5 kändes hur enkel som helst. Helt plötsligt var det en baggis att slå långt, och rakt. Mycket märkligt.

Den känslan jag haft tidigare, att det är svårt att komma över bollen, var plötsligt helt borta. Naturligtvis känns det mycket mera över bollen med järn- än träklubborna.

Sovmorgon, not
Så blev det måndag morgon och jag skulle egentligen vara ledig fram till kvällen, och skulle kunnat få sovmorgon. Jag satt och arbetade fram till timmen efter midnatt innan jag gick till sängs, och det hade varit skönt. Så blev det dock inte alls, utan 05.45 skulle lilla dottern upp, för att hinna ta tåget till Nynäs 06.39. Pappa gick upp och gjorde frukost att äta på tåget och skjutsade till Sundbyberg. Så mycket för den sovmorgonen…

Klockan 08.00 skulle bilen in på lackförsegling, också det i Sundbyberg. Mellandottern tog då chansen och åkte med för att ta pendeltåget. När jag släppt av henne gick det bara några minuter innan jag fick ett sms – ‘J…a SL, att det alltid ska strula!’

En kraftanläggning hade brunnit i Älvsjö så hennes tåg var inställd och SL körde med försenad ½-timmestrafik. Tydligen hade minsta dottern hunnit hem innan det brann, men mellandottern kom försent till skolan. Inget att göra något åt…

jag kunde lämna in bilen och precis när jag gick in med nycklarna öppnade sig himlen. Tur att en kompis hade kommit för att hämta så jag slapp gå. Vi skulle hem till honom och installera CutePDF.

CutePDF
CutePDf är en gratisprogramvara som skriver till en pdf-fil. Jättebra när du får något dokument, ser en hemsida eller bara har något på skärmen som du vill lagra ned till en pdf-fil. Programmet används som en skrivare men du ‘skriver’ till en pdf-fil istället för ett papper. Det enda kravet är att du kan välja att skriva ut det du har framför dig på bildskärmen.

Min vän hade behov att få ned några inscannade bilder, i just pdf-format, till Spanien. Vi installerade och sparade ned det filer han behövde, så skickade han ned filerna. Superbra! För besväret blev jag bjuden på macka och kaffe. Även det superbra!! ;o)

Lunch i stan
Min pappa arbetar, även om han är pensionerad, ibland ute på Riddarholmen som nämndeman. Denna dag var en sådan dag, och även om jag själv inte arbetade, tog vi en lunch tillsammans. Vi brukar träffas vid början av Storkyrkobrinken och sedan ta oss därifrån. Nu möttes vi vid Gamla Stans tunnelbana eftersom jag kom från Solna.

Vi gick runt och in på Österlånggatan och åt baconinlindad kyckling med svampsås och stekta potatishalvor, nästan ända borta vid slottet. Riktigt gott på en mysig restaurang med valv. Jag brukar gå dit och äta fläsk med löksås och kokt potatis eller stekt fläsk med råraka med jämna mellanrum. Det är två stående rätter på torsdagslunchen. Supergott!

Hemmajobb
Under efterimiddagen och kvällen hade en del jobb att slutföra. Skönt att kunna sitta hemma och arbeta, med familjen intill sig. Min kärlek blev magsjuk så det blev bra att jag kunde vara tillsammans med henne och få rå om henne lite grann.

Tidig i säng, klockan är bara strax efter 21.00…

En härlig dag med kärlek och barn, in till stan…

Gå in till Fridhemsplan
- ‘God morgon alla barnen. Idag ska vi ta en promenad till Fridhemsplan och kolla in två butiker.’

Efter frukost gick vi så iväg på vår morgonpromenad. På knappa timmen kom vi fram till In & Finn på Drottningsholmsvägen. En gullig affär men många roliga och även fina prylar.

Idag blev det bokstäver, en för varje familjemedlem, en rosa doftsko till bilen istället för uråldriga Wunderbaum samt lite småsten att lägga i botten på vaser.

Vi gick sedan vidare till en lampaffär eftersom vi vill ha nya taklampor i första hallen samt korridoren ned till barnens rum. Tyvärr fanns inte riktigt det vi är ute efter så vi får kika vidare. Kanske bättre att leta runt på internet, brukar vara lättare att hitta den vägen…

Muffin Company
Nu började vi bli lite sugna och tjejernas ben ville vila lite så vi tog sats mot Muffin Company. Det var några år sedan vi var där, så det var verkligen dags för ett besök.

Kärleken hade ont i huvudet och tog en kycklingmacka med vatten medan vi andra tog var sin muffin med latte eller Cola. Våra muffins gick runt bordet så alla fick smaka – Bananmuffin med bitar av mjölkchoklad, chokladmuffin och dumle samt ytterligare en chokladmuffin med cheesecake.

Nespresso
Efter fikat gick vi tillbaka till Fridhemsplan och delade upp oss i tunnelbanan. Kärleken och minsta dotter åkte hem och vilade lite medan jag och mellandotter åkte till Kungsträdgården för att gå bort till Nespresso på Biblioteksgatan och fylla på kaffeanpullerna.

Proppfullt i butiken, många som kommer in i den edna butiken som finns, för att handla istället för att beställa via webben.  Många goda smaker att välja mellan och vi beställde det vi önskade, tog en espresso på övervåningen och gick iväg uppåt stan för att titta i butiker.

Såg att Nespresso skapat en app för iPhone, och jag kontrollerade om det gjort samma sak för andriod, men icke…

Shopping
Ut och in genom butikerna via Norrlandsgatan, PK-huset, NK, Gallerian och Sergelgatan. Vi fann lite att handla och fick med oss några påsar hem till Solna.

Fix & trix
Väl hemma kunde vi börja hänga upp bokstäver i hallen och nyckelskåp (att de används alls nuförtiden??). Det blev lite pysslande med att ominstallera en dator, fixa firmaekonomi samt hinna med att koppla av med familjen.

En skön dag, en bra dag med familjen…

Det blev till slut jobbigt att stå…

12 timmar
När jag arbetar passen om 12 timmar blir det det enda dagen går ut på. Uppgång, frukost och sedan den sköna promenaden till Riksdagen. Där stannar jag sedan fram till klockan 20.00 på kvällen, innan jag åker hem och äter middag.

Under dagen får jag, om vädret tillåter, en promenad runt Gamla Stan, men annars blir det allt som oftast till att vara still vid arbetsbordet.

Står
Så länge jag har värken i ryggen står jag upp, och det märks tydligt att jag är ovan med detta. En bit in på eftermiddagen orkar jag inte längre stå på båda benen, utan börjar hänga på höfterna, samtidigt ssom fötterna börjar värka.

Jag kommer vänja mig och då är det ju bara bra att jag står, vi är ju skapta för den ställningen…